Hoof It Up!

Puffen till Pasis fantastiska blogg i dagens VLT.

Jag orkar inte mer nu. Det är som om ju mer vi skriver om sådana här dumheter i Västerås, desto värre blir det. Och att dessutom sitta och ta betalt på en arbetsplats för att skriva sådana här passande rubriker till en bild?

… Och sen undrar tidningsbranschen varför det går dåligt. Ja ni.

Jag och min matchsponsor, QPR-fantasten, åker försenat mot hockeyhallen i den norra delen av Västerås. Vi ska se hemmalaget Västerås mot gästande Malmö. Det är bilköer in till parkeringen trots att det är minuter kvar till nedsläpp.

I den lokala tidningen i Västerås så har man ofta skrivit om “gulsvarta iskrigare” och “hockeytown Sweden”. Så det är nästan så att jag förväntar mig Clarence ‘Screaming Buffalo’ Swamptown komma skrinnande över isen.

Nej istället fjantar det omkring ett gäng låtsashårda killar som tycker om att åka i åttor. Jag har sett två NHL-matcher live på Long Island och jag kan säga att om NHL någonsin behöver lektioner i skridskodans då är det Sverige de ska ringa.

Det är ingen som åker med trissan (har jag lärt mig att det heter) mot mål. Nej ner i hörnen, snurra runt och passa fel, det är mer melodin för kvällen.

Nej låt oss istället fokusera på ishockeypubliken för en stund. Jag vill inte säga att de är retarderade. Inte allihop. Men ni vet de där personerna som inte är muppar, men ändå saknar ett par pommes frites för att få ett Happy Meal? Om ni någonsin undrat vem det är som köper Basshunters skivor och de horribla Hard Dance Mania som det görs reklam för på TV, då har ni svaret här. Det var dessa som fick försäljningen av skal till mobiltelefonerna att gå runt.

På det hela en märklig föreställning både på isen och på läktarna.

4-1 till hemmalaget och det berodde mer på att Malmö var dåliga än att Västerås var bra.

Hemma sen är allt som vanligt. Vi dricker vårt kaffe och hummar intresserat åt intigheter.

Blåvalen har förändrat sin sång, läser jag, numera sjunger jordens största djur dovare än vad de gjorde för femtio år sedan.

Havsmusik och valars sång.
Bilar på rad och en arena i norr.

Det måste betyda någonting.

Det har tagit 18 månaders bloggande, otaliga smädelser och ett liv i frustration, men nu är det dags att prova ishockey som publiksport. Jag tror inte jag kan bli besviken faktiskt, för jag har inga som helst förväntningar. Förhoppningar att Malmö vinner med 7-0, oh ja. Men inga förväntningar.

Till imorgon så bjuder vi på ett axplock av våra hockeyinlägg:

• Att skriva för tidning på webben
• Finns det ingen hejd på idiotin?
• Hockey måste alltid motarbetas
• Falsk marknadsföring
• Någon drog i utvecklingens handbroms
• VIK mitt bröd tack

Det är söndag 13 december 21:00 måndag 14 december 09:02 och alla tidningar, och jag menar alla tidningar, har nyheten om hockeyspelaren Niklas Lihagen som nästan dog under en hockeymatch idag.

Alla tidningar utom en.

Vestmanlands Läns Tidning.

Nä, men det är lugnt. Han spelade ju bara i VIK nyligen.

Nyhetsbevakningen är knivskarp.

Jag och Jonas har under drygt två års tid träffats varje lördag på stan för att äta korv med hans barn och sedan gå och köpa lördagsgodis. Jonas barn, Winona och Anouk, är födda 2001 och 2004 och det är först på senare tid som de förstått att man inte MÅSTE äta korven för att få godis i affären, men samtidigt så har jag och Jonas fått en liten lugn stund till kaffe och veckoreflektioner efter inköpen. Så de senaste veckorna har vi även haft nöjet att spela på lite engelska fotbollsmatcher för en mindre summa pengar utan framgång. Med det sagt så kommer vi nu på lördag att utmana Winona och Anouk på en liten tipstävling. Reglerna är enkla:

• Vi börjar med 100 kr var (för vi har fan inte råd med mer)
• Varje lördag spelar vi varsin trippel på söndagsmatcherna
• Man får bara spela för 10 kr per vecka
• Mest pengar kvar efter 10 veckor vinner

 Får vi stryk (Winona och Anouk har mer pengar kvar, inte lika) så lägger vi ner och bedriver hockeyblogg i en månad. Vågat eller hur? Som tillägg till “Måndagsmissen” och “Självmålsmåndag” kommer nu alltså “Spelsöndag” att finnas varje vecka ett tag framöver. Håll tummarna för vem fan ni vill.

Det här är just nu puffen till Vestmanlands Lokaltidnings hockeyblogg.

Ja, jag vet. Ord är överflödiga.

Stefan & Krister-journalistiken fortsätter i Västerås. Så här såg det ut på lokaltidningens webbplats idag. Ytterligare en episk bild med tillhörande text.

Samtidigt kliar sig koncernledningen i huvudet och undrar varför unga människor inte skaffar prenumerationer.

Gratis tips:

FÖR ATT TIDNINGEN GÖRS AV CLOWNER FRÅN SAMHALL MASKERADE TILL JOURNALISTER!

“Den första observationen kommer från systertidningen NA som har publicerat en bild på informationstavlan vid Örebros centralstation. På tavlan hänger det en banderoll med orden: HATA VIK.
Jodå, alltid kul att känna sig välkommen.”

— Pasi Hiirikoski, 2009-10-16

Pasi, du är inte VIK. Du är från VLT. Gör åtminstone ett ärligt försök att uppträda som en journalist och inte en VIK-supporter din jävla pajas!!

Vissa få saker har jag och Jens gemensamt. Släktband gör att vi exempelvis håller på Degerfors. Vi hyser också kolossala aversioner mot ishockey. Den sporten måste bekämpas i alla situationer. Men det är väldigt roligt att vara kappvändare också. Särskilt som det ser väldigt trevligt ut i serietabellen. Då plötsligt så bubblar de värmländska rötterna upp till ytan…

En tabell ljuger aldrig heter det och eftersom det är jäkligt sant så är Bofors bäst i hela hockeyallsvenskan. Blås av hela skiten nu så får vi se åtminstone ett riktigt hockeylag i kvalserien. Heja Pasi.

Hej fördomsprofil!

Till höger ser du Robert. Jag hittade hans foto på vlt.se och det kommer i vanlig ordning bli ett himla liv från dem för detta. Men jag är så himla glad att Robert finns och ställde upp på bild.

För när jag någon gång vill förklara för någon vad en hockeysupporter är och hur en sådan ser ut, hey presto!

Notera den lilla prillan med snus och den våta TinTin-luggen ihop med den pojkaktiga uppsynen. Så vackert.

Tack igen. Återgå.

Så var det dags för VIK Hocky eller “Gulsvart” som de kallas är i Västerås (med stort G som i ett egennamn. Fantastiskt) att beträda is för första gången sedan sommaruppehållet.

Den enda anledningen att detta är intressant är ju för att lokala sportens hockeybevakare Pasi Hiirikoski nu måste börja jobba efter sitt fyra månaders dvala. Detta uppmärksammas (träningen, inte Pasis återkomst till jobbet) uppmärksammas med en intervju i lokala tidningen. Tränaren Lars Ivarsson utlovar en “scills competition”. Det är nämligen viktigt att slänga sig med nordamerikanska hockeytermer. Oavsett om ovannämnde reporter kan stava till dem eller inte.

Gott folk.

Ni måste läsa kommentarerna till denna artikel. Jag skrattade så tårarna rann.

Om du är skribenten T. Yckare eller /ProAros, så har du en stående inbjudan att skriva för Hoof it Up! i framtiden. Det är bara att skicka e-post till kontoret@hoofitup.com så ordnar vi något.

Skärmdump från vlt.se artikel:

Eller iaf den som har som alias just “Syrianska” och har skrivit en kommentar på Jocke Landers blogg. Allt i en smäll liksom och vi ställer in oss i ledet med protestanter.

Mitt under all hets att öppna Circus i Västerås så har jag faktiskt hunnit med att vara på öppet hus i mina barns skola. Min yngsta som går i trean har haft tema Västerås denna termin. Som avslutning har alla i klassen fått göra något i slöjden som är typiskt för staden vi bor i. Fotade tre exempel på hur skadade dagens tioåringar är. Jag har svårt att avgöra vilken som är värst av dessa. Till storyn kan tilläggas att en viss “journalist” på VLT har en son som gjort en av dessa. Gissa vilken.