Hoof It Up!

Rooney: “The captain should be a role model”
Cole: “But where can we find one of those?”

Vad ska man säga? Hej VLT vad tror ni om detta?

Det här, mina vänner, det är en puff på förstasidan i min lokala tidning Vestmanlands Läns Tidning nätupplaga. Sen undrar folk varför vi hackar så på tidningen. Nåja, vi har inte brytit trenden att vifta med knytnäven åt alla håll då.

Jag orkar inte mer nu. Det är som om ju mer vi skriver om sådana här dumheter i Västerås, desto värre blir det. Och att dessutom sitta och ta betalt på en arbetsplats för att skriva sådana här passande rubriker till en bild?

… Och sen undrar tidningsbranschen varför det går dåligt. Ja ni.

Det värmer i bröstet när jag slår upp Aftonbladet och ser, vad jag förmodar är, ett verk av en 12-åring. För inte är det väl så att man får jobb på Sveriges största tidning med dessa språkkunskaper?

Nog för att engelsmännen brukar göra narr av Harry Redknapps cockney-engelska. Men Patrik Sjögren, 12, på Aftonbladet väljer istället att narras med sin gamla svensklärare. Väl spelat Patrik, väl spelat.

Säga vad man vill om engelsmännen, men det här är en förstasida som inte går av för hackor! Hahaha.

… Så skulle det här vara jag. En misslyckad fotbollsskribent. Joanjo låter ju till och med lite som Jonas. Och efternamnet uttalas väl som jag tror? Då så.

Hittade i nya numret av EGO på stan en annons för Apalby Friskcenter med en bild på ett bekant ansikte. Bilden jag tog med min iPhone är inte så fantastiskt bra men man ser väl ändå vem det föreställer?

Frågan är ju bara hur Apalby Friskcenter tänkte här? Är de ett rent killgym som kompletterar Glada Oxen som är ett tjejgym eller hur löser de att Dennis the menace springer lös där inne? Eller är det här en del av Dennis rehabilitering som det står att de erbjuder? Att han får vara nära tjejer som är modell större än honom och som tvingar honom att ha hantlar i händerna så han inte slår så snabbt?

Jag vet att vi tjatar, men den här Stefan & Krister-journalistiken som råder i Västerås måste få ett slut. Skulle publicerat den här faximilen från vlt.se för några dagar sedan, men jag kunde inte mobilisera kraft.

Beskåda bild och rubriksättning. Så här är det hela tiden. Och samtidigt kliar sig tidningsjättar som Bonnier och Stampen i huvudet och funderar över sviktande prenumerationssiffror.

Åh. Herre. Gud.

Andra fina exempel:

• Någon drog i utvecklingens handbroms
• Gör något Jähresten
• Finns det ingen hejd på idiotin?
• Vem satte rubriken?

I vår eviga strävan efter att försöka efterleva det Peter Wahlbeck en gång sa: “folk måste ju lära sig veta hut! Det är ju det det handlar om!” så har vi nu avancerat till debattsidorna i lokalpressen.

Lokaltidningen publicerade ett mail jag skrev till dem om pundarna som sitter på Västerås Central och skräpar. En stackars läsare stack ut hakan och skulle kommentera min “debattartikel”, och fick bröderna Strandells fulla vrede över sig som en bukkake. Grattis.

Ni anar inte hur det är att konstant stå med ryggen mot väggen och hytta med näven. I love it.

Saxat från vlt.se:

VLT (vår älskade lokaltidning) har som vi tidigare skrivit bestämt sig för att göra sig av med nästan allt och alla på sportredaktionen och det är ju synd för ibland läser man ju den tidningen när man morgonbajsar. Men att de sen ger sig på en åtta (?) delars serie med helsidor om bloggare är ju bara ett stort skämt och en käftsmäll till alla som inte tycker Pasi är det bästa som hänt förrutom färdigskivat bröd eller de som tycker om att läsa små texter tagna direkt från TT.  Och den största skandalen av alla är nog att ingen har ringt till oss. Om man nu ändå kan smälla in en helsida om Lina Frank och hennes absurda fascination att matcha sina kläder med sin hunds så borde det ligga ett större allmänintresse i att läsa om Jonas och mina åsikter. Och ja, alla som läser det här måste ju hålla med för jag tror få som läser vår blogg är flitiga besökare på såna där hund-tjej-som-är-lite-för-lika-så-det-gränsar-till-absurt-bloggar. Så tack VLT för att ni spottat på oss igen. Vi återkommer med vårt drag i detta krig.

När jag blir stor så ska jag jobba på en kvällstidning (eller tabloids som de heter där) i England. Tänk att få sitta och köpa bilder från bildbyråer på Christian Vieri och hitta på följande texter:

“Big Sam, meet Big Chris: Blackburn trialist Vieri weighs up Rovers”

“On this evidence there’s fat chance of porky Italian striker Christian Vieri gobbling up a deal with Blackburn Rovers.”

“Vieri is hungry for a chance to prove himself in the Premier League, but it looks like he’s not going too hungry for anything else.”

“The striker looked to be having a whale of a time on the beach and was also pictured whispering tenderly into Satta’s ear; ‘I’ll have a cheeseburger, fries and extra large coke’, perhaps.”

“Either way, these snaps would have given Blackburn food for thought…”

“Jag tror mycket på Jörgen, det kommer bli en stor tränare om ett par år. Precis som för en spelare som kommer ny till ett lag kan det ta ett tag innan allt faller på plats.”

— Fredrik Giesecke, VSK Fotbolls sportkommitté, i VLT 2009-07-10

Vidare säger Giesecke att de i kommittén har fullt förtroende för tränarna. Varför i hela friden har de då frågat Hans “Hansken” Johansson om han kan tänka sig att komma tillbaka som tränare? Som tur är kunde “Vanten” stå på sig och be dem fara och flyga.

Dessutom… Är det förresten någon som vet var Brommapojkarna hamnade i tabellen när Jörgen Zetterström tränade dem? Ja just det, sist. Så det där om att bli en stor tränare vet jag inte heller om jag tror på.

Nu blev det väldigt lokala nyheter, men det är ju kul när det händer något.

Vinnarna i kategorin Roligaste Omslag de senaste 25 åren, When Saturday Comes, fick en ny prenumerant idag: Mig. Ett sånt här omslag måste bara belönas på något vis. Det föreställer Sunderlandspelare som firar, av outgrundlig anledning. Sunderland: Pride of the North East.

— We got 36 points!
— Fifth from bottom!
— Only £70 million in debt!

(via TheSun.co.uk)

Jag har funderat ett par dagar på vad jag ska skriva om det här. Den lokala tidningen, Vestmanlands Läns Tidning, annonserade för en vecka sedan att de skulle säga upp mer än ett dussin medarbetare. Ur ett krasst företagsekonomskt perspektiv är det klart att sporten kommer att drabbas. Det finns inte lika mycket potentiella annonseringsintäkter som till exempel en bostadsbilaga, som består till 80 procent av mäklarannonser. Eller en bilaga för chefredaktörens demografi som kallas Latte och finansieras av affärsverksamheter i samma intressegrupp.

Häromdagen berättade Jocke Lander, en av VLT:s journalister, på sin blogg att han är en av de som får gå från VLT.

Jocke har under ett år haft en blogg på VLT som skrivit bara om fotboll. Det är tidningens flaggskepp bland bloggar. Inte en krona extra har han fått för det. Han har troligen jobbat extra med den i hopp om att det arbetet ska finnas med i chefens goda minne när det blir prat om anställningar och lönesamtal. Så som vi alla gör ibland.

Tacken blev att chefredaktör Bäck gick på semester och lämnade det obehagliga samtalet till sin ställföreträdare. Jag är inte förvånad.

Det må vara att vi inte alltid är ense om vad Jocke Lander (eller de andra på VLT) skriver. Men utan en röst som säger något, hur ska vi då komma igång och diskutera fotboll och andra idrotter? Hans blogg har varit en opinionsbildare, vare sig vi vill se det eller inte.

Det som händer nu är att pressen på sportchefen Magnus Jähresten och hans medarbetare blir ännu större. Det blir omöjligt att vara lika täckande som innan. Fler TT-artiklar kommer köpas in för att fylla utrymme, och Gud förbjude så kommer man fortfarande avlöna sportskribenter som skulle gått i pension för en handfull år sedan.

Jag är naturligtvis färgad i frågan, för jag känner Magnus flyktigt och jag är gravt idrottsintresserad. Men så bra är inte VLT på samhällsjournalistik, kultur och nöje. Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska läsa i tidningen när sporten drar ner.

Och för dig som inte bor i Västerås så förmodar jag att liknande exempel finns eller kommer att finnas på din lokala tidning inom kort.

Jag hoppas verkligen det löser sig till det bästa för Jocke, och att Magnus & Co kan rida ut stormen på nåt sätt.